Kritiskt tänkande borde bli ett eget skolämne

Barn kan. Förväntar vi oss att elever klarar av någonting så gör går det lättare för dem att göra det.

I Unga Humanister tror vi att barn kan tänka kritiskt, men de behöver medel för att klara av det och där tycker jag att skolan har en skyldighet att gå in och stötta. Det görs redan till viss del, men det kan bli bättre. Det kan bli ett eget skolämne!

Jag tror att det är det finaste medlet för framtiden vår skola kan ge eleverna.

Detta skriver jag, Fredrik Bränström och Carl Jakobsson om på Newsmill idag. 

Lärarutbildningen förlängs ett år

Man kan tycka att jag borde vara en av de som först får reda på när det ändras någonting i min utbildning. Idag fick jag veta att så inte är fallet.

Inte nog med att det införs en lärarlegitimation som inte lär bidra till stor förändring för läraryrket. Nu ska tydligen ett introduktionsår införas också!

Det innebär att under mitt första år som klar lärare ska jag göra en provperiod för att se så jag kan hantera yrket. Jag kommer få söka jobb som alla andra, men min första rektor kommer få ansvara för att jag får ett års utbildning och sedan är det upp till rektorn att godkänna mig. Varpå denne efter tre tillfällen ska göra en bedömning som avgör om jag får min legitimation.

Det är mycket som inte står rätt till här.

• Min utbildning (svenska och samhällskunskap mot högstadiet och gymanasiet)  kommer ta sex och ett halvt år att genomföra. Om jag är lycklig kommer jag att kunna få 25.000 i lön i månaden när jag är klar.

• Lämplighetstest för att bli lärare bör förslagsvis genomföras innan utbildningen börjar. Inte som det sista man gör.

• Rektorn har yttest ansvar att bedöma hela min framtid. Det gäller alltså att bli kompis med rektorn? Eller nja, ingen idé. Hon eller han lär ändå inte ha tid att ägna tid åt mig.

• Jag får inte sätta betyg, trots att det ingår i min utbildning att kunna hantera det. Mina elever kommer därför inte bli betygsätta av mig som har dem i ämnet. Det är ingen säkerhet för dem.

• På introduktionsåret står jag emellan praktik och anställning och det är även osäkert vilka rättigheter jag har.

• Jag kommer få mindre i lön.

• Jag kommer inte ha någon chans att konkurrera med redan lärare som har varit ute i arbetslivet, eftersom introduktionsåret kräver mycket resurser av skolan.

• För att jag inte ska krångla till det extra för mig kommer jag vara bunden vid samma skola det första året.

• Mina kollegor och elever kommer inte se mig som en ”riktig” lärare, och därmed förlorar jag även en självskriven auktoritet i klassrummet.

• Det klassiska jobbiga förstaåret underlättas inte. Det skjuts upp ett år.

• Jag är i stort behov av en engagerad handledare som har tid för mig. Tid som borde gå till eleverna.

Tack Jan Björklund. Tack.

Hemundervisning måste inte alls vara tillåten

Den 30 september skrev ett gäng liberaler en artikel i SvD om skolan. Caspian Rehbinder (Ung Liberal), Alfred Askeljung (CUF) och Benjamin Juhlin (Grön Ungdom) redovisar klokt kring hur folkpartiets skenliberala politik inte alls verkar gynna eleverna, då vi har en konservativ skolminister som verkar strunta i allt vad skolforskning säger.

För att vår skola ska gynna elevernas bästa tror jag ett fritt klassrum krävs där lärarna arbetar utefter ett positivt synsätt präglat av Vygotskijs tankar. Eleverna ska få stöd från lärarna att tillgodose sig kunskap utifrån sina egna behov. Lärare som kan lära ut ska vara lärare. Det ska krävas mer än att hanka sig igenom lärarutbildningen – jag kan intyga att det inte är svårt. Lärarlegitimation bör därför slopas helt och hållet.

Men valfriheten har sina gränser.

Debattörerna förordar hemundervisning och menar att forskning visar att det är positivt för lärande. Jag är av en annan åsikt i den frågan.

Slopat skolplikt kan medföra svårigheter för barn med svåra hemförhållanden. Skolan ska vara en plats för alla barn att mötas i och tillsammans är skolans uppdrag att förbereda barnen för framtiden och ett kommande yrkesliv. Jag vill att alla barn ska få chansen att få den möjligheten.

Men slopad skolplikt tar vi ifrån barnen den trygghet som det innebär att få komma iväg från ett icke-fungerande hem. Vi hjälper barn som lever i ultrareligiösa hem att få en annan livssyn och vi hjälper barn med föräldrar som lever i missbruk att få se friska vuxna.

För att vi ska få en fungerande skola måste den ändras, men genom att ta bort skolplikten och att därmed även ge föräldrar möjlighet att bedriva hemundervisning är fel väg att gå.

När låtsas blir verklighet

Det mest PK jag har gjort idag  är att hålla föräldramötestal. På låtsas. Det var liksom inte ens på riktigt!

Ändå var den en hel vetenskap att förbereda sig inför det och speciellt målgruppanpassa det. Vad kan jag prata med föräldrarna om? Hur kommer de reagera om jag säger fel? Hur formellt får det vara? Och hur informellt får det vara? Hur korrekt ska ett lärartal på ett föräldramöte vara?

Och inte minst: hur mycket får jag förutsätta att de kan?

Förmodligen var den här uppgiften den jobbigaste och mest nyttiga uppgiften jag har gjort under mitt år på lärarprogrammet. Det säger mycket om lärarprogrammet.

Hur mycket kan jag förvänta mig av mina åhörare inom skolans värld?

Jag står envist fast vid att om jag tror att mina elever kan. Då kan de också!

Som blivande lärare tror jag att nivån ska läggas ett steg över vad jag vet att mina elever klarar av. Sedan är jag där för att hjälpa dem att uppnå dit de inte ännu kan. Det är riktigt lärande.

Inför en riktig kunskapsskola!

Idag kan man läsa att Centerpartiet vill återinföra studentexamen med utomstående examinationer. De får även medhåll av Jan Björklund.

Detta ska alltså ta form som en studentexamen, men en modern sådan.

Centern menar att detta kommer räta ut de ojämna resultaten i skolan samt motverka betygsinflation. Dessa bedömningar ska då vara vägledande när betyg sätts.

Jag tycker att det här förslaget är en bra bit på vägen till en bättre skolan. Dock tycker jag att man gör det lite för krångligare än vad det behöver vara. Inför externa examinatorer i alla ämnen, låt elever överklaga betyg och ha som regel att ett anonymiserad examinationssystem. Lärarna kan då fokusera på att lära ut och eleverna har all möjlighet att få ett betyg utifrån sina faktiska kunskaper – istället för annat.

 

Hela skolan måste lyfta, inte bara matteämnet

Regeringen presenterade den 6:e september en storsatsning för att komma tillrätta med de problem vi har i matematikämnet i skolan, eftersom vi hela tiden sjunker i internationella undersökningar.

Konkret kommer detta innebära att undervisningstiden ökar och 750 miljoner kommer att avsättas till att starta detta projekt.

Jag är av åsikten att hela skolan måste lyftas. Inte bara matematikämnet. Matematik är viktigt, men det är de resterande ämnena också. För att inte tala om det i skolan som inte är ett ämne, utan skolans organisation, elevhälsovård och social gemenskap.

Men en sådan här satsning är det lätt att fokus tas från annat. Istället ska hela skolan få lyfta.

DN skriver idag om att proffsen ska få styra, och det är relevant. Lärarna är de som känner verksamheten bäst och de är även de som ska ha makt att påverka skolans utveckling. Samtidigt behöver lärarna och skolpersonal stöd från myndigheter som kan skolan och satsar på skolans utveckling. Kommunaliseringen visar sig idag vara ett stort misslyckande, eftersom skolan inte får möjlighet att lyfta.

Förstatliga skolan och ge makten till kunnigapersoner – då kommer vi ha en skola i världsklass.