Mayfair Direct

Igår uppmärksammade jag på omslaget av en tidning (av typen skvallerblaska) en annons från företaget Mayfair Direct som är återförsäljare av flera olika magnetarmband. Detta är något av ett mirakelarmband, då det hjälper mot både stress, sömnproblem, smärta, huvudvärk, migrän, värk i leder, reumatism, artros, hudproblem och stelhet. 

Beviset för detta är en vetenskaplig studie. Alltså en studie, som handlar om artros. Allt ovan enligt deras hemsida.

Eftersom dessa armband är så bra, tänker jag som helt novis inom området att då är det väl bra att ha flera armband! Kan man få för mycket av det goda? Därför skickade jag iväg detta mail till företaget.

Jag hade knappast förväntat mig svar, men på morgonen idag ringde en kvinna från företaget och sa inledningsvis att hon inte förstod frågan. När jag förklarade sa hon att man inte behövde ha många. På frågan om det fanns vetenskapliga bevis för detta sa hon nej (jämför det svaret med vad som står på deras hemsida), men hon sa att både hon själv och kunderna var nöjda.

På frågan om det finns vetenskapliga bevis för dessa armband ser jag Mayfair Direct marknadsförening som direkt vilseledande, eftersom de påstår någonting som uppenbarligen inte stämmer. Det tragiska med denna produkt är även att det lurar människor som befinner sig i svåra situationer som företaget vill sälja någonting som uppenbarligen inte fungerar. I alla fall finns det få bevis för det. 

Inte okej, säger jag!

Norge

Det tragiska som sker just nu Norge visar många av extremismens otäcka ansikten. Snart äger den internationella humaniströrelsens världskongress rum i Oslo och jag hoppas (och antar) att den otroligt viktiga frågan om humanismens motsats kommer upp på agendan. Hur det går att motarbeta det våld och den terror som vi har sett exempel på i Norge är en ständig aktuell fråga för alla.

Mina tankar går idag till de drabbade i Norge, och som ledare för ett ungdomsförbund tänker jag extra mycket på den massaker som drabbade ungdomarna inom AUF.

Förlåt!

Förlåt för att jag har varit dålig på att skriva här. Extra synd är det för att jag har ganska många läsare varje dag och att det finns så mycket roligt att skriva om just nu! Orsaken till att jag inte är aktiv här är att jag har ett annat bloggprojekt på gång (även kallat årets ”Almedalsbus”).


Håll dock utkik här, för snart kommer mer Almedalsbetraktelser och idéer kring kommande projekt. Sedan vill jag publicera en ”Dagens outfit” också (något som jag aldrig har sett bland bloggare som fokuserar på humanism). Det är höstens mål!  

Var det rätt att bjuda in Sverigedemokraterna?

Hm, jag sitter fortfarande på humanisternas seminariumserie i Visby. Nivån är bra, men slår inte morgonens samtal mellan Christer Sturmark och William Petzäll. Många var där och det spelades in, så det kommer jag länka till när jag hittar det. Intressant var det i alla fall. Mest intressant var syftet. Varför bjuder Humanisterna in Sverigedemokraterna från början? Min teori är att det är för att framställa sig själva i en bättre dager, istället för att gå tillbaka till grundproblemet och göra en analys över hur problemet med nedsmutsningen av varumärket uppkom. Alltså en ordentlig storstädning, istället för små punktinsatser. 

Jag ställde en fråga under morgonens debatt för att belysa detta. Christer Sturmark fick svara på varför han tror att problemet uppkom från början. Det fick jag ett svar på. Det jag däremot inte fick svar på var varför inte Unga Humanister har fått samma stämpel…

Religionskritik och främlingsfientlighet – motsatser eller parhästar?

Just nu sitter jag på humanisternas seminarium i Visby under Almedalsveckan. Debatten handlar om främlingsfientlighet och syftet med debatten är att Humanisterna inte vill beskyllas som främlingsfientliga. Blir man beskylld för det finns det flera knep att ta till. Bland annat att bjuda in en riktigt extrem organisation och i debatten på så sätt själv framställa sig som mindre extrem. 

I januari i år blev jag inbjuden till ett möte med Christer Sturmark där han gnällde på mig för att jag var för kritisk mot deras sätt att kommunicera. Jag går inte in mer i den diskussionen här, men viktigt att betona är även att jag även blev beskylld för att tycka att Humanisterna är främlingsfientliga. Detta för att Christer hade pratat med någon, som hade pratat med någon, som hade pratat med någon som hade sagt att jag tycker så. 

Jag har inte sagt så, men breddar man inte debatten och flytta fokus från ateism och religionskritik till vår ideologi, humanism, så tror jag att man kan undvika beskyllningar om främlingsfientlighet. Bara ett litet tips.